” Fria, galopperande hästar
Det är allt jag ser
var och närhelst jag blundar
Stolta, starka, spirituella
I tusental galopperar de
över böljande gröna kullar
och mellan träden i djupa skogar
Deras sår är läkta
Och människan förlåten ”
-Lina Zacha |
Sprider balans
Min vision är att sprida en, enligt mig, bättre hästhantering och ridning som i grunden bottnar i en annan attityd och inställning till hästen som varelse och individ, såväl som till sig själv och omvärlden i stort. Jag lever i tron att alla system som är byggda på hierarkiska strukturer kommer att falla. Istället för intellekt och dominans vill jag lyfta fram känsla och samarbete.
Mitt huvudsakliga kall är att balansera hästar, läka dem psykiskt. De som lever i tron att de måste kämpa för sin rätt behöver lugnas ner och öppna upp för kommunikation utan att för den sakens skull behöva göra avkall på sin stolthet. De som gett efter och låtit sig tystas behöver stärka sitt självförtroende och känna att de kan själva, att de är kompetenta till att ta egna beslut och att de vågar komma med egna förslag i samarbetet.
För att åstadkomma detta på lång sikt, inte bara när jag är i närheten, behöver jag naturligtvis även hjälpa människor till balans grundat på samma sak. Alla varelser behöver hitta sina individuella styrkor och förmågor och blomma ut i sin fulla potential. Tänk vilken värld vi skulle få om vi lyfte oss själva och varandra, istället för att trampa ner, kuva, förminska oss själva eller hävda oss på bekostnad av andra.
Bakgrund
Jag växte upp på en gård utanför Flen, i en hästfamilj. Alla i familjen red och jag och min äldre syster fick egna ponnyer innan jag ens var gammal nog att få börja ridskola.
Hästar har därför varit en självklar del i mitt liv så länge jag kan minnas.
Nu är jag 28år och har jobbat som hästtränare och instruktör i över 10 år.
Jag har upplevt mycket tillsammans med hästarna. Framförallt har jag fått äran att möta och träna så många olika hästar, via lektioner, kurser, problemlösningar och långtidsträningar.
Ibland får jag frågan vem jag har lärt mig av. Det är helt enkelt så, att det är alla dessa hästar som varit mina lärare. Vid varje möte sker ett utbyte mellan mig och hästen, där jag ger den gåvor och insikter att ta med sig i livet och i mötet med nästa människa, och den ger mig detsamma att ta med i mitt liv och till nästa häst.
Från ridrädsla till elitryttare
Vid två tillfällen har jag haft halvårslånga riduppehåll pga rädsla efter ridolyckor, så jag vet hur det är att vilja men inte våga - och att det går att ta sig igenom!
Jag har tävlat på elitnivå inom western, där 70% av alla mina starter slutade med en prispallsplacering, och jag har utbildat hästar till högre skolor i dressyr.
Grunden som genomsyrat allt detta är en känsla för hästen som varelse och individ.
För mig spelar det ingen roll om jag och hästen navigerar oss igenom ett tight Trailmönster på SM, svävar fram i passage över diagonalen hemma i ridhuset, har galopprace genom nysnön över ett öppet fält eller myser i stallet.
Ej heller om jag är med en häst jag känt i många år, möter en ny elevhäst eller står och ska lösa ett problem med en rädd häst.
Allting handlar om att hitta den inre kontakten. Vi måste gå in i oss själva för att kunna nå ut till varandra.
Jobba i mindfulnes
I arbetet med hästarna vägleds jag till stor del av min intuition. Jag behöver vara närvarande i nuet och lita till min känsla, för att därigenom finna en kommunikationsväg till en varelse som fungerar på samma vis. Ibland får jag bilder från hästen, men det är inget jag riktigt befäst i min arbetsmetod. Istället fungerar jag som en bägare som fylls med de energier som individen jag har framför mig behöver. Ofta upplever jag att jag bara behöver vara där för att gamla mönster ska brytas och nya processer starta upp. Andra gånger behöver jag styra energiflödet mer aktivt.
Även om det suttit en blockering hos hästen, beror det fortsatta förloppet på hur ägaren agerar. Det finns människor som i sin okunskap eller genom olyckshändelse startar trauman hos hästen, eller bibehåller befintliga trauman . Det finns hästar som tagit över trauman från andra, antingen nuvarande eller tidigare ägare eller andra hästar. En del trauman kommer från en skada i kroppen som kan sätta sig psykiskt, en del psykiska trauman avspeglas i kroppen.
Överhuvudtaget är trauman en obalans, och mitt jobb går till stor del ut på att återinföra balansen. Jag ger en guidning till självläkning och ett terapeutiskt stöd på vägen.
|